aniviel

Just nu sitter jag och skriver på förbönen till gudtjänsten på söndag och jag har läst en del texter för att få ett grepp om vad temat handlar om. Temat är Den yttersta tiden, vilket känns som ett tungt och svårt tema.
Evangelietexten är från Matteus 24:3-14 och handlar om när lärjungarna frågar Jesus om tidens slut och när han kommet tillbaka.
Jesus beskriver allt som kommer att hända, människor vänds mot varandra och det kommer jordbävningar och hungersnöder. Och detta är bara början.

Men han säger också, var inte rädda!

Jag fick lite urklipp från en av prästerna när jag frågade hur man kan tolka texterna och i ett av dom så hittade jag en text som direkt fick mej att tänka på V for Vendetta.

Varför människor ofta inte vågar gå in bakom sitt eget skal beror på rädlan för att hitta rädslor inom den egna personligheten. Det är ett obehag som gärna förträngs. Ändå så talat Jesus här i klartext. Det kristna lärjungaskapet innebär kraft att övervinna samtliga rädslor som människan bär på. Rädslan för hungersnöd, jordbävning, att bli plågad och dödad, hatad och angiven, allt som människan vill undvika och därför underkastar sig makten, i tron på att underkastelsen i sig ska frälsa ifrån det onda. Jesu väg är den motsatta. Att gå in och igenom det onda och övervinna rädslan med Andens kraft som är verksam hos den som med trons öga ser den sanna verkligheten. Kristusverkligheten.

Min koppling till V for Vendetta är väl ganska klar va?
Att göra sej fri från rädslan...

Jag bara måste se den filmen igen :)